*✧・゚:* 2018 *:・゚✧

 

Ett nytt år närmar sig men innan vi vänder blad vill vi se tillbaka på året med bokklubben. I mer än tre år har vi läst och analyserat tillsammans och i år är inget undantag. Om vi försöker hitta något gemensamt bland böckerna vi valt att läsa år 2018 är många av dem skrivna av finlandssvenska författare, närmare bestämt 55 procent. De flesta är även debutanter. Över 70 procent av böckerna vi läst är skrivna av kvinnor.  

Nytt för i år är att vi gjort en del utöver att prata om böcker tillsammans. Till exempel släppte vi vårt filmprojekt Möte med Märta i våras och i höst hade vi öppen bokcirkel kring Ida Kronholms text Fruktbarhetens förtryck i Astras 100-års jubileumsantologi Denna framtid är vår på Bokkalaset i Ekenäs.

Det kommande året tänker vi satsa på att utveckla bokklubben och bloggen och förhoppningsvis kunna bjuda på massor av lästips och analyser. Tack till alla er som följer, läser och kommenterar. Här kommer några reflektioner över bokåret som gått. Gott nytt år! ༓・*˚⁺

 

Saga

År 2018 var för mig ett ganska dåligt läsår. Jag kände mig sällan läsinspirerad, hade dålig koncentrationsförmåga om kvällarna då jag skulle läsa och läste helt enkelt mycket färre skönlitterära böcker än jag brukar. Jag skyller på graduskrivandet och alla vetenskapliga artiklar och teoriböcker som måste prioriteras framom skönlitteraturen. Som tur är ska uppsatsen in första veckan i januari och efter det blir det förhoppningsvis mer tid för romaner igen.

Det som jag däremot har lyckats med i läsväg i år är att anamma ljudböcker och faktiskt gilla formatet. Ljudboksåret började med Malin Persson Giolitos Störst av Allt och Rupi Kaurs Milk & honey för att sedan fortsätta med bland annat Saara Turunens Sivuhenkilö och Jonas Hassen Khemiris Pappaklausulen. Tyckte mycket om att lyssna på alla dessa böcker, fastän jag ibland kände att jag också gärna skulle se texten framför mig i utskrivet format. Av bokklubbsböckerna som vi läste och diskuterade tillsammans kommer jag bäst ihåg Ellen Strömbergs Jaga Vatten som jag älskade och Rafael Donners Människan är ett känsligt djur som provocerade mig och som jag inte kan säga att jag älskade. Ett litet liv var också en minst sagt minnesvärd läsupplevelse. Hoppas år 2019 bjuder på ännu mer läsupplevelser, men framförallt mer diskussioner om böcker, det vill säga fler bokklubbsträffar smaksatta av hetsiga samtal, snacks och vin. <3

Kaneli

För mig har 2018 läsmässigt inneburit färre böcker än året innan, med det har dels varit ett medvetet val. 2017 läste jag närmare 60 böcker, i en lästakt där kvantitet gick före kvalitet i alla fall vad kommer till den analys som hände i mig själv. Så i år har jag medvetet velat läsa färre men med större omsorg. I och med att jag även recenserat en hel del har det målet i alla fall infriats. Samtidigt har jag arbetat mycket med motsatsen: att komma ihåg att läsa kravlöst, lustfyllt, utan press på att leverera en analys.

Tre böcker jag läst under 2018 som jag vill lyfta upp här är Arabian Lauri, Mamma november och Bombträdgården. Ett nytt författarskap jag upptäckte var Linda Boström Knausgård vars böcker Helioskatastrofen och Välkommen till Amerika förvirrade och förtjusande (också förskräckte förresten!). Agneta Plejers Spådomen och Doften av en man följde i ljudboksformat med mig under början av sommaren, medan Maria Turtschaninoffs trilogi Krönikor från röda klostret hängde med mig genom sensommaren och en flytt fram till de första gula löven. Två bokklubbsböcker jag minns att vi diskuterade livligt var Elis Burraus Karismasamhället som vi hade mycket olika åsikter om och Ellen Strömbergs Jaga Vatten som hörde till den ovanliga kategori av böcker som enhälligt gillats av bokklubben.  

Specialomnämnanden kanske också bör ges till Ett litet liv som jag grät mig igenom och Sara Stridsbergs Darling River, som jag under vintern och våren skrev min gradu om och som jag därför umgicks så intensivt med. Den har ändå något jag fortfarande dras starkt till.

Malin

I år har jag läst färre böcker än jag brukar. Jag har påbörjat många men tappat intresset och koncentrationen efter bara ett tiotal sidor. Men jag tänker att det får vara så ibland – livet kommer i vägen och det här året har varit mitt kanske mest turbulenta år någonsin, i alla fall på ett emotionellt plan, och det speglas nog i min läsning. Det fanns helt enkelt inte tid att glömma bort mig i böcker när så mycket hände, speciellt under sommaren. Jag tänker på hur jag låg och läste Ett litet liv i trettio graders värme, helt vindstilla, och lyssnade på vågor, puttade iväg en myra från min arm. Hur boken följde med mig in i hösten, alldeles bucklig och rynkig och söndergråten när vi pratade om den och ingen riktigt kunde hitta orden vi ville hitta.

Annars har få böcker fastnat hos mig. Jag började läsa Call me by your name och minns att jag läste sidorna i skarpt kallt februariljus men jag kunde inte läsa den till slut, tänker hela tiden att jag ska ta upp den igen då jag orkar läsa om hjärtesorg. Jag lyssnade på Jonas Hassen Khemiris Pappaklausulen och kände mig besviken över hur platt och intetsägande den var i jämförelse med Allt jag inte minns. Jag lyssnade på Jonas Gardells Till minne av en villkorslös kärlek och minns knappt någonting från den, bara att jag lyssnade med ett öra och gick längs tågspåret när träden skiftade i gult. Jag lyssnade på Agnes Lidbecks Förlåten när jag hängde tvätt nere i källaren. Med vått hår som droppade ner på golvet och en stor klump i magen. Och jag läste Jaga vatten på flyget hem från Stockholm en sen aprilkväll och där någonstans över molnen tänkte jag att det här är en av de bästa böckerna jag läst på länge.

Det är allt runt läsningen jag minns bäst, och jag tänker att det är ganska fint. Att jag kopplar ihop böckerna med händelser, med tider, att jag kommer att tänka på evighetssommar, darrande händer, fuktiga lakan och tårar när jag tänker på Ett litet liv.

Hanna

Också för mig har året 2018 handlat om lite färre böcker men desto större känslostormar både genom böcker och privat. Jag förknippar de starkaste läsupplevelserna med då jag vistats ute på landet eller rest, för det är oftast då jag verkligen planerar in välbehövd kvalitetslästid. En del böcker har också blivit kvar och spökat i mitt undermedvetna och jag kommer på mig själv med att tänka på dem om och om igen oberoende sammanhanget och fastän det gått flera månader. Bland dem kan nämnas de två alldeles olika Ett litet liv av Hanya Yanagihara (gråtfest och kärlekstörst) och Karismasamhället (inspiration och funderingar) av Elis Burrau. En minnesvärda sak från den här hösten var att läsa om Linn Ullmans underbara självbiografiska De oroliga. Jag läser gärna om böcker också bara en viss stämnings skull, och det är intressant att se hur ens livssituation och tiden i sig inverkar på läsupplevelsen. Började också äntligen närma mig Eeva Kilpis dikter och har ett par 'must read' romaner av henne som väntar.

En bok jag vill lyfta upp lite extra från året som gått är Marguerite Duras De små hästarna i Tarquinia. Läste den i Italien i somras och blev mycket mer investerad i den rätt så korta, men intensiva spontanfyndade romanen än jag någonsin hade kunnat förutspå. Boken utspelar sig i en liten italiensk semesterby där två medelålders par + ett litet barn semestrar tillsammans. Det är stekhett och kvalmigt och karaktärerna badar, vandrar, dricker bittra camparidrinkar och går så småningom varandra på nerverna. Det finns något så laddat och relaterbart med hela sammansättningen av människor, och deras interaktion. Händelseförloppet är ganska lugnt i sig, och allting går slentrianmässig framåt under de några veckorna semestern fortskrider medan känslorna bubblar under ytan. Oväntade sidospår och nya bekantskaper sätter ändå tillvaron upp och ner och jag uppskattar verkligen hur fint Duras lyckas hålla ihop hela paketet utan att sätta ord på och förklara alltför mycket. Berättelsen blev inte bara till en form av symbolisk parallell för min egen semesterresa utan också till en bok jag hädanefter förmodligen kommer läsa varje sommar och bli överraskande berörd av varje gång. Något fint att tänka på nu när det är som mörkast och kallast i slutet av december.

Jenna

Jag tycker det är intressant att läsa om alla andras läsår, för vi börjar alla på samma sätt. ”I år har jag läst mindre än tidigare”. Visst har vi alla på ett sätt eller annat haft mycket annat som tagit tid från läsningen, men tänker att det måste finnas något annat bakom det också? Kanske det har något med samhällsutvecklingen att göra. Istället för att ta fram en bok lyssnar vi på poddar, tittar på tv-serier och skrollar sociala medier i kollektivtrafiken. Att läsa en bok kräver ens fulla uppmärksamhet och idag har vi inte ”tid” med något som kräver att vi är fullt fokuserade. I stället multitaskar vi och då funkar inte boken. Förutom som ljudbok då. Kanske det är därför ljudboken varit årets grej?

Jag är inget undantag. I år har inte varit något speciellt bra läsår. Jag har påbörjat så många böcker men kanske avslutat en tiondel. Om jag inte fastnat direkt har boken lämnat på sängbordet och sedan långsamt flyttat in i bokhyllan. Fysiska böcker är de jag läst minst. De få jag läst har nästan enbart varit finlandssvenska och aktuella. Precis som alla andra lämnade Jaga vatten ett avtryck och kan ha varit en av de bästa böckerna jag läst på länge. Deckare och thrillers har varit det som jag gett min tid till. Antagligen för att de ofta är ganska lätta och inte kräver så mycket av en. Eva Frantz senaste var precis så lätt och tillfredställande som en deckare ska vara, men ändå inte för lätt. Efter att ha läst ett stort antal svenska deckare märks det att alla följer ganska liknande mönster, vilket gör att man med ett tränat öga kommer fram till lösningen ganska snabbt. Men där lyckas ändå Frantz hålla mig intresserad och lite överraskad. I ljudboksväg har det däremot blivit lite fler i år. Där också deckare. Antagligen just för att de är lätta att ha på ”i bakgrunden” utan att kräva allt för mycket koncentration. Jag har plöjt igenom samtliga Malin Persson Giolito och Carolina Neurath. Och förstås de nya utkomna deckarna av Denise Rudberg (Åtta steg bakom fick 4) och Lars Kepler (Lazarus fick också 4). Men den ljudbok som jag gillat bäst i år var inte en deckare utan Alex Schulmans Bränn alla mina brev. Den har jag lyssnat på nu under julen och den funkade dels perfekt som ljudbok men var också välskriven och intressant. 

Till jul hade jag ändå önskat mig böcker, och tre blev årets skörd. Så nu ska jag ge alla en chans och hoppas att 2019 blir året då jag tar upp boken mer ofta igen. Fast för mig kommer 2019 antagligen bli ett kaosartat år så det kan hända att det stannar vid tanken, men några böcker ska jag hinna med! Fast kanske jag ska sluta ställa krav och känna mig dålig för att jag inte läser så mycket som jag vill, utan istället njuta av de få lässtunder som jag får till (rimmet oavsiktligt)? Kanske det får bli mitt motto för framtiden.

Århundradets Bokklubb
29.12.2018 kl. 13:30

Höstläsningen

HÖSTEN ÄR HÄR. Som vi längtat. Och framförallt efter höstens böcker. Och litteraturevenemang! För hösten är ju ändå det bästa tiden när det kommer till alla möjliga litteraturevenemang. Men innan det kanske vi kan drömma oss in i vad vi är sugna på att läsa denna höst? För som alltid finns det en hel del gottiga böcker som kommer ut!

Jenna: När jag återupptod mitt läsande efter tonårssvackan så var det deckare som fick mig att älska böcker igen. Efter att ha läst ungefär alla svenska deckare som finns tröttnade jag lite. Men sedan fick jag hem Eva Frantz deckare och plötsligt var deckare bra igen! Blå villan, första om polisen Anna Glad, gillade jag massor (om vi bortser från att det var kanske årets fulaste omslag) så har höga förhoppningar på Den åttonde tärnan. Dock lika besviken på omslaget som på förra. VARFÖR glansigt omslag??

Älskar Helsingforsskildringar och tycker att Heidi Hakalas Bara lite till verkar riktigt intressant. Tidstypisk och relaterbar. Blir intressant att läsa!

Att Trump blev president i USA är det sjukaste som hänt, och det politiska klimat i världen har det senast året varit allt annat än roligt. Känslornas svall är en månadsbok som kartlagt det politiska året mellan november 2016 och oktober 2017. Kanske den boken jag är mest sugen på i höst? Tror det!

       

Saga: Har varit lat med att kolla i vilka höstkatalogerna, vilka böcker som kommer ut i och med att jag har en lång hög med olästa böcker hemma. Några av dem har jag loppisfyndat  i sommar. Vill som Jenna gärna läsa Heidi Hakalas Bara lite till men också men också Sabine Forsbloms Betinkan. De böcker som ligger i min hög är Arundhati Roys De små tingens gud, Laurie Pennys Unspeakable Things och Ken Keseys Gökboet som jag såg på Sveaborgs sommarteater i juli.

Hanna: Jag blev så glad och inspirerad när jag såg att Gun-Britt Sundström, författaren till en av mina favoritböcker Maken, nu i höst kommer ut med ett självbiografiskt verk bestående av dagboksfragment (!) från 1965 till 1978. Det jag luskat fram om boken än så länge verkar mer än lovande: "Boken kan läsas som ett spännande tidsdokument om livet på tidningsredaktionerna på 60- och 70-talen, bland vänsterfolk och samhällets intellektuella elit. Det som skildras är ingen rak karriär utan ständig vacklan och tvehågsenhet, i studier och arbete, kärlek och politik."

Lyra Koli är en cool författare jag varit intresserad av ett bra tag, hennes fjärde roman är minst sagt högaktuell och verkar vara en kombination av människans förhållande till naturen, av virtual reality, teknologins vidder och möjligheter samt tangera miljökatastrofer och klimatångest. Både den dystopiska tematiken och hennes lyriska språk känns som ett måste just nu!

Malin: Det finns få saker jag uppskattar lika mycket som en riktigt bra berättare. Jonas Gardell är en sån. Jag grät mig igenom Torka aldrig tårar utan handskar och i slutet av augusti utkom en ny episk roman av Gardell - Till minne av en villkorslös kärlek. Jag började lyssna på den direkt och Gardells inlevelse och tragikomiska språk har redan fått mig på kroken. Boken är skriven som en krönika över släkten Gardell men är främst ett kvinnoporträtt av Jonas Gardells mor, Ingegärd Rasmussen. 

Andra böcker jag ser fram emot att dyka ner i i höst är Déa Solins En spellista för sömnlösa nätter och Sara Stridsbergs Kärlekens Antarktis. "Kärlekens Antarktis är ett hjärtslitande existentiellt drama som innehåller Stridsbergs karakteristiska blandning av stor litterär tyngd och tillgänglighet, en originell mix av skräck och skönhet, längtan och svart förtvivlan. En brutal berättelse om oväntad kärlek, ömhet och ljus i det totala mörkret." Är mer än pepp på den här.

Kaneli: Jag brukar ha svårt att planera vad jag ska läsa på förhand eftersom det ju alltid finns så många intressanta böcker jag önskar jag hade tid att läsa. Får först storhetsvansinne och vill läsa allt och sen otillräcklighetskänslor när jag inte lyckas :/ Men tre stycken aktuella böcker som jag spanat på är Kärlekens Antarktis, Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri och Ett jävla solsken av Fatima Bremmer.

Kärlekens Antarktis tipsade ju Malin redan om, men vafan. jag få göra det jag också, för en gillar ju Stridsberg. Sen på tal om författare en gillar så ligger ju Jonas Hassen Khemiri där och lyser med varje ny text han ger ut. Tycker få personer arbetar lika fint med språk som han. Hans nyaste, Pappaklausulen, är därför också given på min läslista i höst. Sista ut är jag sugen på att läsa Ett jävla solsken, en biografi över Ester Blenda Nordström, stjärnreporter och äventyrare, möjligen den coolaste personen i Sverige då hon levde. Lyssnade på författaren Fatima Bremmers sommarprat (tips!) och tänket att den här personen måste jag veta mer om. 

Århundradets bokklubb
07.08.2018 kl. 12:34

Bokens och rosens dag: boktips extravaganza

I dag, den 23 april, är det bokens och rosens dag och som tidigare vill vi gärna uppmärksamma dagen med att bjuda på boktips här på bloggen! 

De här böckerna ska du inte missa:

Kanelis tips:

I min post gradu-inlämnings utmattning befinner jag mig i ett (för mig) sällsynt tillstånd där jag knappt orkar läs något alls. Det är ovant och lite obehagligt då jag är van att omringa mig med böcker och text. Som en kompromiss tänkte äntligen ta mig an Karin Erlandssons Pärlfiskaren som hypats så mycket. Vill ju överlag slå ett slag för att i vuxen ålder läsa barnböcker. Har till exempel själv njutit oerhört av att återvända till Astrid Lindgrens och Tove Janssons barnböcker och har fått höra att Pärlfiskaren ska ha lite av samma magi.  

Sagas tips:

När min Italien-resfeber blir för hög botar Elena Ferrantes Neapelserie symptomen så att resfebern går att leva med. Jag har nyligen börjat läsa kvartettens andra bok, Hennes nya namn (Storia del nuovo cognome) och är verkligen hooked. Så här skrev jag om den första delen, Min fantastiska väninna.

 

Silvana Imam. SILVANA FUCKING IMAM. Ni vet, jag är helt såld av henne och allt som hon symboliserar. Som en äkta fangirl såg jag till och med dokumentären Silvana – Väck mig när ni vaknat två gånger på bio (helt fantastisk film förresten, se den!). När jag såg att Norstedts skulle ge ut en bok med foton på och texter av Silvana klickade jag hem den direkt. Nu bor boken på en speciell hyllplats i bokhyllan bredvid alla Lars kära designböcker. Jag bläddrar i boken när jag behöver lite extra pussy power eller inspiration.

 

 

Jennas tips: 

När en har en himla massa annat som tar tid är det alltid läsandet som för mig faller bort. Även om jag konstant längtar efter att få en lässtund, så är det just det som jag prioriterar bort först. Därför tycker jag det är ganska skönt att ta upp en bok sen en har läst förut, för den kräver inte riktigt lika mycket som en ny. Man kan läsa lite här och där, behöver inte vara fullt lika koncentrerad men får ändå den tillfredsställande känslan av att läsa något. 

Tove Janssons böcker är sådana som jag ofta går tillbaka till, och Kometen Kommer är en av mina favoriter. Att läsa den på våren och försommaren är extra mysigt just för att det är sommar i mumindalen i när de upptäcker ett sken på himlen. Jag gillar spänningen och hur Tove på ett väldigt intressant sätt speglat katastrofstämningen i mumindalen med stämningen under andra världskriget, boken är skriver just under det kriget. 

Untitled

Kör vidare på Tove Jansson-temat, men den här gången Bulevarden och andra texter som kom ut förra året. Den är ett samlingsverk med ett blanding av okända texter och illustrationer. Det finns allt från livskildringar och mumintroll, och texterna utspelar sig i bland annat 1930-talets Paris och Verona. I och med att texterna inte hänger ihop så är det här perfekt bok att ta upp ibland och läsa ur. Min senaste favorit är texten "ön" som handlar om kärleken och känslan i att känna en plats så väl. Om längtan efter ensamheten och lunget efter vinternsäsongen inne i stan. 

Untitled

Hannas tips:

Jag är lite partisk nu jag vet, men måste ta tlllfället i akt och lyfta fram Astras 100-års jubileumsantologi "Denna framtid är vår"! Ett snyggt paket där en stor samling feminister ur olika generationer bidrar med blandade texter, både teoretiska funderingar och mer personliga berättelser, intervjuer och dikter varvat med illustration, foto och konstverk.  Alltsammans bildar en spännande och fungerande helhet trots man kanske skulle kunna tro att intrycket blir lite spretig. Av bokens 245 sidor har mycket plats getts till den visuella delen med helsidiga bilder för ovanlighetens skull, vilket känns fräscht. Nina Nyman har sammanställt textdelen och Nina Grönlund står för den visuella identiteten. Passar bra att bläddra i och ta upp på nytt på valfritt ställe, inte bara läsa allt i ett svep, precis som tidningen som inspirerat till boken. Perfekt för välbehövd kämparglöd och framtidspepp nu in i den sista vårruljansen.

Malins tips:

Martina Haags senaste bok Livet går så fort. Och så långsamt är en tillbakablick på hur det är att växa upp, att vara osäker och försöka hitta sig själv i en verklighet där ens största önskan är att passa in och höra till. Jag kan relatera till Sonja och gång på gång känner jag mig glad att det är över, att jag inte behöver vara tonåring längre och misslyckas och ta trevande steg för att definiera sig själv. Men jag kan också minnas upproret, vilken enorm kraft som kom inifrån en själv och bara skulle ut. Hur svindlande den första ölen kändes. Hur obrydd och skitigt och oglamoröst allt var. Extra tips är att lyssna på ljudboken som Martina Haag läst in själv. Tycker det är så fint när författare själva läser in sina böcker och orden kommer till sin rätt.

Århundradets bokklubb
23.04.2018 kl. 16:39

2017 års böcker

2018 är här och det betyder nya böcker att läsa, diskutera och karaktärer att bena sönder. Men innan vi börjar på ny kula vill vi se tillbaka på året som gått. Det är nästan ett år sedan vi startade den här bloggen och vi har hunnit läsa en hel del böcker. Men vilka tyckte vi egentligen bäst om? De polyglotta älskarna av Lina Wolff fick högst dokumenterade betyg, 4 av 5.

Vi har haft en hektisk höst så vår plan att recensera böckerna vi läst har hamnat lite på efterkälke. Det får bli vårt kollektiva nyårslöfte för 2018 - läsa ut böckerna i tid och recensera mera.

1. Vilken bok gjorde störst intryck på dig i år?

Kaneli: Jag läste 55 böcker 2017 vilket jag personligen tycker är på gränsen till för mycket. Det finns knappt plats för analys och eftertanke om en läser så mycket som jag gjorde förra året. Kanske är det därför som de böcker som gjort störs intryck på mig 2017 är ganska korta. De är diktsviter lästa i ett svep, där intycken kastades i famnen på mig direkt. Gillade Det här är hjärtat av Bodil Malmsten, Arnaía kastad i havet av Märta Tikkanen och 7 av Martina Moliis-Mellberg extra mycket. 

Saga: Det blev inte 50 skönlitterära böcker som jag av någon anledning satt som mål i början av året, tror det mest handlade om graduskrivandet och- läsandet och att jag jobbade så mycket på sommaren.  Men det blev ändå många fina läsupplevelser. Tycker att frågan är för svår så svarar med några böcker som jag läste och gillade: Margaret Atwoods Handmaid's tale, Elena Ferrantes Min fantastiska väninna, Själarnas ö av Johanna Holmström, De polyglotta älskarna av Lina Wolff och Naomi Kleins This changes everything. Det fanns säkert ännu fler som jag borde nämna här, men de här är de som jag kommer på spontant just nu. Läste väldigt lite poesi, men lyssnade på min allra första ljudbok på flyget hem från Sydafrika, nämligen Störst av allt av allt Malin Persson Giolito. Rysligt spännande och fängslande i ljudform årtminstone.

Malin: Jag har läst mer i år än jag brukar och mycket mer poesi än tidigare, det är nog olika långdikter som har fastnat i mitt minne nu när jag tänker tillbaka. Nike av Caspar Eric eller Guld av Victor Boy Lindholm var träffsäkra och spännande. 

Matilda: Läste 15 böcker under 2017, hade som mål att läsa 20 men tycker att 3/4 är rätt bra ändå. En av mina favoriter var Män visar kuken för mig av Caroline Hainers. Det var min första ljudboksupplevelse, vilket jag insåg inte hela tiden fungerade så bra eftersom boken har en del inslag av forskning och statistik som kan bli svårt att ta in bara genom att lyssna. Samtidigt blev det lite komiskt hur författaren med en seriös röst analyserar, vrider och svänger på fenomenet dick picks, eller mäns behov av att visa kuken oberoende mottagarens vilja eller respons (så jävla förbryllande?!). Den andra boken jag gillade mest var Elena Ferrantes Min fantastiska väninna. Som tur har jag ännu 3 delar kvar att läsa. 

Jenna: Hade ett riktigt asigt läsår förra året och det känns som om jag inte läste något alls, men det stämmer ju förstås inte. När jag funderar över någon speciell läsuppevelse börjar jag spontant tänka på Själarnas ö. Den var välskriven och tilltalade mig både som mamma och kvinna.

2. Var läste du?

Kaneli: överallt. Sängen, spårvagnen, vid köksbordet, på balkongen, i solstolen på landet, på biblioteket, i flygplanet över Europa och Atlanten. Men kanske mest i sängen. 

Malin: Jag läste nog mest i soffan eller sängen, i kollektivtrafiken eller när jag gick. Det går förvånansvärt bra att läsa och gå samtidigt.

Saga: Läste nog mest i sängen, men visst blev det en del strandhäng och parkhäng med böcker också. Läste också i olika fordon, de mest minnesvärda läsupplevelserna med tanke på färdmedlet var då jag läste Martina Moliis-Mellbergs 7 ovanför ett hav i ett flygplan och att så jag läste Naomi Kleins This changes everything i ett tåg som åkte igenom torra och ockrafärgade landskap i från norra till södra Sydafrika. 

Matilda: Jag läste en hel del på bussen på väg till och från min praktik. Under mina bussresor läste jag Tone Shunessons Tripprapporter och Just nu är jag här av Isabelle Ståhl, eftersom den första är liten och kort och den andra hade jag på mobilen så de var lätta att ha med sig. Det var däremot inte smart att läsa dessa två efter varann kombinerat med lysrörsbelysta bussar som fastnat i rusning då det ännu var eller redan hade blivit mörkt ute. Ångesten och tomheten huvudpersonerna i boken hade hjälpte liksom inte mig att komma ifrån alla min osäkerhet jag upplevde under min praktik. Kände mig alltid helt konstig och borta då jag väl klev av bussen. Läs dem, men läs dem smartare än jag.

Jenna: Alltid i sängen eller soffan. Ibland i kollektivtrafiken men lyssnar hellre på ljudböcker, poddar eller musik där. 

3. En bok som gjorde mig besviken

Kaneli: Ett liv för lite av Kristofer Ahlström som vi läste med bokklubben över sommaren. Den hypades så mycket när den kom ut men för mig var den bara som teflon: jag fastnade ingenstans. 

Malin: Doktor Glas som jag läste till en kurs om svensk litteratur. Som en gammal och uttorkad gelégodis.

Jenna: Vem bryr sig om Doris Mihailov av Märta Tikkanen. Den var inte alls bra.

4. Vad vill du läsa mer av 2018?

Kaneli: Jag vill sträva efter att lustläsa oftare och aktivare, istället för att "prestera" läsandet. Och sen vill jag läsa mer essäsamlingar. Känner mig så dragen till essäer som genre. 

Malin: Jag ska fortsätta att läsa poesi. Jag är en långsam och eftertänksam läsare och poesiformen passar mig perfekt.

Saga: Vill läsa mer noveller och mer poesi. Vill också sluta snabbspola igenom böcker och börja njuta mer av läsningen igen.

Matilda: Jag vill läsa på finska och också testa mig på poesi och noveller.

Jenna: Poesi!

5. Någon bok du ser fram emot att läsa?

Kaneli: Ser framemot att läsa Matilda Södergrans diktsamling Överlevorna!.

Malin: Jag är väldigt nyfiken på Ellen Strömbergs Jaga vatten. Gillar debutromaner, de är så fulla av iver och förväntning.

Jenna: Har ingen specifik bok som jag sett fram emot att läsa, men efter att vi läste Milk and Honey är jag väldigt sugen på The sun and her flowers. Och så fick jag just hem Elin Willows debutroman, så den blev jag sugen på. 

6. Årets bästa bokklubbsminne?

Kaneli: Försöker komma på ett minne som står ut i mängden men inser nu att jag blandar ihop så många av våra träffar. Men de är nog de jag gillar bäst: när vi ses hemma hos varandra med rotfruktschips och skumpa och exotiska frukter och hetsigt blandar prat om böcker med prat om vad som händer i våra liv <3

Malin: Åh, vi har skapat så många fina minnen i år. Kanske ändå när jag hade en riktigt stor ångestklump i magen och alldeles för lång att göra-lista och ändå gick hem till Kaneli och Hanna på bokklubbsträff och blev kramad och ryggkliad hela kvällen tills klumpen försvann. 

Saga: Instämmer med både Kaneli och Malin, tycker att årets bästa bokklubbsminne är att vi faktiskt har träffats minst en gång i månaden och att vi lyckats etablera denna bokklubb till ett självklart och härligt inslag i vardagen. <3

Matilda: Kom ju med först i slutet av året men bästa är säkert att jag var så varmt välkommen tillbaka och får en stund vara en del av universums coolaste bokklubb <3 Skumpan och de exotiska frukterna tycker jag inte heller är så illa. 

Jenna: Det var egentligen ingen bokklubbsträff utan Malin och hennes killes inflyttningsfest. Vi blev fulla, fnissade i deras säng och ja, bara var. Tills klockan blev alldeles för mycket och vi inte ens hade märkt att alla andra gått hem. Älskar dem så mycket <3

Århundradets bokklubb
22.01.2018 kl. 10:20

Jullovsläsning Århundradets bokklubb edition

Äntligen är det dags för många röda helgdagar i kalendern, hurra för ledig tid med glögg, pepparkakor och lugnt mys i soffan! Vad passar väl bättre än att lägga till böcker i den mixen? 

Vi här på Århundradets bokklubb önskar er alla en skön jul med lästips för låååånga juldagar eller för sistaminutenpåfyllning under julgranen:

Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead 

Boken handlar om livet som slav i 1800-talets USA där allt är till salu, även människor, och där människor kategoriseras enligt största nyttoeffekt. Läsaren får följa med Cora, slavtjej från en bomullsplantage i Georgia, som med hjälp av den underjordiska järnvägen försöker undvika sin förutbestämda lott i livet, det vill säga att tjäna vita rika familjer och behandlas som en andra klassens medborgare. Järnvägen utgör ett motstånd mot den rasistiska samhällsordningen (som nätverket som hjälpte slavar att fly till stater där slaveriet hade avskaffats som fanns på riktigt, fast här får järnvägen en bokstavlig betydelse) och boken skildrar Coras resa norrut längs med den. Boken innehåller grova våldsskildringar av hur människor kedjas fast, våldtas, sönderslås, bränns levande och är kanske därför inte den ultimata julmysboken, men en viktig och välskriven historia att ta till sig och lära sig av. Trots de rasistiska övergreppen, känns boken styrkeingivande i och med Coras integritet och styrka som kommer fram på många håll i berättelsen. Det här är en bok som kräver avreagering och diskussioner efteråt, det vill säga ypperligt diskussionsunderlag för jullovsumgänge!

Tio lektioner i matlagning av Lotta Lundgren

Julen är ju en tid för matlagning, ätande och mer ätande och ännu mer ätande. För den som älskar att gotta ner sig i matlagning, men även för den som känner sig lite tveksam till allt matrelaterat och tvivlar på sina matlagningskunskaper är Tio lektioner i matlagning den bästa jullovsläsningen. Den innehåller även recept som kan tillredas när tanken på julmat känns motbjudande. Minuspoäng får boken för att den innehåller så lite kritik mot köttkonsumtionen, eller egentligen att argumentationen för varför en ska "ha rätt att äta (eko)kött" haltar. Pluspoäng för intressanta poänger om matlagning, bland annat den om att matlagning egentligen kan ses som en kärlekshandling. Mera mat och kärlek åt alla säger vi på ÅB!

 

Pappan och havet av Tove Jansson

Jullov betyder mysiga lässtunder framför brasan medan det förhoppningsvis dalar ner snö utanför fönstret. Då är Tove Janssons muminböcker alldeles perfekta att dras in i. Stämningen är mysig och inbjudande och såklart spännande också. Något av det bästa med muminserien är ju att man aldrig blir för gammal för att läsa böckerna, och varje omläsning ger nya perspektiv. 

Good Night Stories for Rebel Girls

Den här är väl egentligen riktad till barn, men äh vad gör väl det? En riktigt snyggt illustrerad "sago"bok med berättelser om historiska kvinnor som gjort massa olika coola saker. Typ en barnversion av En annan historia. Perfekt att ge i present åt någon, och sen sno och läsa själv hehe. Finns dessutom på svenska och finska också! 

Själarnas ö av Johanna Holmström

Det är väl omöjligt att inte tipsa om Själarnas ö? Den bästa finlandssvenska boken som kommit i höst vill vi nästan påstå (åtminstone Jenna). Spännande, rörande, girpande och bara jätte jätte bra. Tvinga också gärna någon man i din närhet att läsa den. Boken har av någon konstigt anledning fått stämpeln som "kvinnolitteratur" men det är absolut en bok för alla!

Milk and Honey av Rupi Kaur 

Den här boken är faktist en av de böcker vi läser till nästa träff, men måste tipsa om den lite i förväg ändå. Kan verkligen förstå att den blivit så hypad i år, för det finns så mycket att relatera till i den. Vill inte spoila mera, men säger bara: LÄS DEN! 

Ett litet liv av Hanya Yanagihara (2015) & En förlorad värld av Evelyn Waugh (1945)

Trots att dessa böcker har vitt skilda uppbyggnad och utspelar sig vid olika tidsepoker - Oxford på 20-talet och New York på 2000-talet - insåg jag att deras tematik rör sig vid väldigt liknande sfärer. Verken skildrar bl.a vänskap (extrafokus på manlig sådan!), kärlek, fragilitet, missbruk, tro, plågade själar och familjebands avgörande inverkan på ens liv. Alltsammans på ett väldigt gripande och medryckande sätt, perfekt läsning när man är i ett behov av lite egentid mellan varven. Hittade ”En förlorad värld” via en av mina absoluta favoritserier genom tiderna ”Brideshead Revisited” som baserar sig på samma verk med originaltitel. Har blivit så otroligt berörd av ”Ett litet liv” att jag måste återkomma när jag läst ut den och skriva mer om den i ett senare skede. Rekommenderar varmt båda två.
Århundradets bokklubb
23.12.2017 kl. 15:05

Sju lästips bokens och rosens dag till ära

Den 23:e april infaller den internationella dagen "Boken och rosens dag" och det vill vi förstås uppmärksamma genom att ge er lite boktips. Och om du missat dagen helt och inte gett eller fått någon bok, misströsta inte, de funkar mer än bra att stega iväg till närmaste bokbutik imorgon eller klicka hem någon bok du vill ge bort (eller till dig själv) ännu ikväll. Alla anledningar att köpa en böcker är rimliga!

Kaneli tipsar:

Efter att ha avslutat vårvinterns evighetsprojekt Drömfakulteten fick jag mersmak för Sara Stridsberg och plockade fram hennes tredje bok Darling River som väntat på mig i min bokhylla redan en längre tid.

Darling River är en brutal och melankolisk road-trip roman om skeva fadersfigurer, frånvarande mödrar och Lolitaflickor dömda till ett tragiskt öde. Genom ett fragmentariskt berättande och ett suggestivt språk skriver Stridsberg fram berättelser som liksom hennes andra romaner tycks röra sig i gränslandet mellan (mar)dröm och verklighet, galenskap och oskuldsfullhet. Mänsklighetens mer sorgliga sidor får ta plats, men trots att läsningen ofta är motbjudande, kan jag inte låta bli att tycka att det även är fängslande på gränsen till vackert.

 

Sagas två snabba boktips:

Jag vill tipsa om två serieböcker som figurerat mycket på Instagram på sistone, nämligen Ulla Donners Spleenish och Bim Erikssons Det kändes lugnt när mina känslor dog.

Serieboksformatet som kombinerar illustrationer och leker med typografin känns inspirerande just nu och formatet verkar lämpa sig bra för att behandla såväl större samhällsproblem, tjugo-någonting-åringars existentiella kris som brustna hjärtan med en humoristisk och självironiserande touch. Samtidigt kan formatet kännas lockande för dem som anser att tiden inte räcker till för att läsa böcker. Vips har man läst en bok eller två!

Det kändes lugnt när mina känslor dog handlar i korthet bland annat om att göra slut, om våldtäkt, feminism och om allmän samhälls- och världsångest.  Spleenish går i lite samma banor, men fokuserar mer på hur det är att vara **ung och lovande** inom kulturbranschen idag och om den sociala och karriärsmässiga ångest som många känner och om pressen att **lyckas** och bli **framgångsrik**.  Igenkänningsfaktorn är på maximal nivå i båda böckerna. Nästan för hög. Men som tur är känns det mest roligt och inte alls pretentiöst eller gravallvarligt. Självironi i sin bästa form helt enkelt.

Så här skrev förresten Kaneli på sin blogg om Spleenish.

Jennas nygamla boktips: 

Jag vill tipsa om en väldigt fin diktsamling som jag fick av min svärmor i julklapp. Lars Huldén är känd i svenskfinland för sina dikter och sin dramatik och gick sorgligt nog bort i slutet av förra året. Det här är min första diktsamling av honom och jag fick den just för att jag skall få bekanta mig med hans verk. 

Lars Huldén

Kroppen sig frammåt lutar från 2014 är en diktsamling med ett väldigt brett spektrum. Den handlar om sorg och saknad, men också om kärlek och samhällsklimat. Den är väldigt bred i sitt format och den finns både korta och dikter som sträcker sig över flera sidor. Lars Huldén är en väldigt skicklig författare och han lyckas på något sätt både beröra och vara fyndig utan att det blir konstigt. 

Boken är uppdelad i olika delar och går från hösten till våren, från sorgen och saknaden till samhällskilmat, satir och dikter som får mig att skratta högt. Den innehåller verkligen allt, utan att bli för spretig. Passar även de som tidigare inte läst speciellt många diktsamlingar eller överhuvudtaget varit och snokat i den genren. 

Lars Huldén

Hanna tipsar:

Liv Ullmann - Förändringen (1976)

 

I Ullmans självbiografiska verk, som ursprungligen kom ut på norska, går hon på djupet in och beskriver både känsliga ämnen och djupa känslor på ett sårbart och inspirerande sätt.

Med ett vackert och ärligt språk berättar Ullman om allt möjligt från sin uppväxt i Oslo till första anknytningarna till ”stora världen” i och med skådespelarkarriären som förde henne till bland annat London, Stockholm och Hollywood. Många bekanta namn och platser nämns och känns härligt öppenhjärtligt, med mycket finkänsliga humoristiska inslag och personliga anekdoter. Hon tar också upp sina många komplicerade och svåra förhållanden, inte minst med Ingmar Bergman, som är pappa till hennes dotter Linn (också briljant författare!). De styckena är bland bokens starkaste, om deras gemensamma liv ute på Fårö och hur hon beskriver familjelivet och tvåsamheten, men också hur tungt det är att ständigt känna sig ensam oberoende. Allt detta binds fast med kloka insikter om vad det betyder att växa upp, den svåra balansgången med att vara flicka och kvinna på samma gång (där i också kritik mot patriarkatet!) och att bara få känna. Bokens inledande andra mening sätter fint fingret på det essentiella: ”Jag skulle vilja skriva om kärlek, om att vara människa - om ensamhet - om att vara kvinna.”

 

Miki Liukkonen - Raivon historia (2015)

 

Jag har med stort intresse och förundran följt med Liukkonens karriär i många år, som gått från ung aspirerande diktpojke till hypad författare med lika stort självförtroende som ego. Han har nyligen kommit ut med sin andra roman (pryder dagens Helsingin Sanomat och har inspirerats av David Foster Wallace tegelsten till bok Infinite Jest) och är självutnämnd ”räddare av den finska skönlitteraturen”. Det här är självfallet både sjukt provocerande och fascinerande på samma gång. Har dock inte gett mig in på romanerna utan vill här ta tillfälle i akt att tipsa om hans dikter istället.

För att, trots allt detta jag nämnt tidigare skriver Liukkonen alldeles underbar prosa och har en förmåga att blanda ihop personliga upplevelser med existentsiella funderingar med teman som berör allt från hans mammas tragiska bortgång i hans ungdom såväl som religion, mytologi, estetik, dekadent bohemliv med diverse missbruk, utanförskap, passion och lust. En fragmentarisk röd tråd av olika långa texter med samma os av romantik som många av 1800-talets franska diktare anammade, med med ett modernt och råare tag. Raivon historia är Liukkonens tredje diktsamling - måste här nämnas att de bara har kommit ut på finska än så länge - och jag har sträckläst dem alla.

Århundradets Bokklubb
23.04.2017 kl. 14:04

Feminism är den radikala idén att kvinnor är människor

I dag är det internationella kvinnodagen och vi i Århundradets bokklubb vill uppmärksamma dagen med att lyfta fram feministisk litteratur. Det här må vara en dag som inte ska firas, men det är en dag som ska fira alla kämpar. De som har kämpat och de som kämpar, varje dag, i stort och smått för att göra den här världen mer jämställd. De som skriver. De som använder ordets makt för att ge orättvisor en röst.

I högstadiet uppfattade jag allt som handlade om feminism som otroligt svårt och krångligt. Det var svår litteratur som var skriven för 50-åriga tanter med tovade halsband och absolut inte för mig. Samtidigt var det precis då jag hade behövt läsa feministisk litteratur, som hade lärt mig om mitt värde som människa. Som hade stärkt mitt självförtroende och berättat för mig att det inte var okej att bli objektifierad eller skrattad åt för att jag klädde mig annorlunda (=inte jeans och t-skjorta), som hade berättat att jag skulle älska mina systrar, inte se snett på dem när de vågade vara högljudda. Som hade förklarat att det inte var okej att pojkarna i klassen kom undan med mer än flickorna. Att det inte var okej att jag som 11-åring blev tafsad på för första gången, och att det var fel av kuratorn att säga att det var pojkarnas sätt att visa att de tyckte om mig och att det var jag som borde försöka förstå dem. Stackars dem.

Jag hittade inte den här litteraturen. Det var ingen som pratade om den. Jag lånade Det andra könet från biblioteket efter att ha hört att det var den ultimata feministiska bibeln. Jag läste fem sidor och orkade inte längre. I gymnasiet lånade jag den åter igen. Jag hade bestämt mig för att jag helt enkelt bara varit för ung i högstadiet och jag kämpade mig igenom boken. I dag minns jag egentligen ingenting av den, för den var verkligen inte skriven på ett sätt som tilltalade mig då.

En bok jag däremot älskade var Rädd att flyga av Erica Jong. Jag minns att jag blev otroligt smickrad när min modersmålslärare valde ut den boken åt mig. Vanligtvis brukade vi få välja böcker själva men hon valde den här gången ut vilken bok vi skulle läsa och jag kände mig så cool när jag blev tilldelad den här superfeministiska boken från 70-talet. Inte skriven lika högtravande som deBeauvoir tack och lov. Det här var nog boken som öppnade mina ögon för feministisk litteratur.

Den här bokklubben är ju namngiven efter Märta Tikkanens mästervärk Århundradets kärlekssaga. Märta är för övrigt en stor idol för oss alla, Jenna har till exempel intervjuat henne här! Och i dag deltar Märta i ett litteratursamtal med Ebba Witt-Brattström, som vi också har läst i bokklubben. Vi läste Ebbas roman Århundradets kärlekskrig, som är en systerroman till Århundradets kärlekssaga, i somras och diskuterade den på en picknickfilt en solig julidag. Vill ni höra de här superkvinnorna diskutera sina verk, litteratur och sina tankar om kvinnodagen ska ni bege er till Nordisk kulturkontakt på Kajsaniemigatan 9 klockan 17. Evenemanget hittar ni här.

 

Det är Madeleine Forsén som ska intervjua Ebba och Märta, och så här skrev Madeleine på Boksikt:

Vi firar inte kvinnodagen. Vi önskar varandra ork att kämpa vidare. Vi tar det utrymme vi skulle behöva få varje dag för att, bland annat(!), synliggöra kulturmannen för att i förlängningen synas mer själv. 

 


Nu till saken. Feministiska litteraturtips kommer här! Listan är långt ifrån komplett, det finns hur många fantastiska böcker som helst som kunde platsa här. Tipsa gärna om era favoriter i kommentarsfältet!

 

Glaskupan av Sylvia Plath

Om en ung kvinnas identitetssökande. Måste läsa den här boken. NU. Har börjat läsa den säkert fem gånger men aldrig haft tid att komma in i stämningen. Är säker på att jag kommer att älska den.

Not that kind of girl av Lena Dunham

Lena Dunham är så cool att jag misstänker att jag bara skulle stirra storögt på henne om jag någonsin skulle få träffa henne. Hennes bok Not that kind of girl är som Girls i bokformat. En självbiografi som berör många kontroversiella ämnen. 

Under det rosa täcket av Nina Björk

MÅSTE läsa den här också. Gissar att det här är just den boken jag ville läsa i högstadiet men som ingen tipsade om. Boken utkom 1996 och blev snabbt kultförklarad. Så här har Björk själv skrivit om boken:

"Min bok är ett inlägg i den samtida feministiska debatten. Den har en önskan om en feminism som inte gör kvinnan till en utopi om ett bättre samhälle, som inte gör henne till en naturlig identitet – utan som istället kämpar för en frigörelse från fasta könsidentiteter."

Män kan inte våldtas av Märta Tikkanen

En bok som trots sina 40 år på nacken är lika aktuell nu som då. Medryckande, upprörande och ett stort fuck you till äckliga män som tror att de äger kvinnors kroppar. Go Märta!

Förra året på kvinnodagen skrev Kaneli en recension av boken på sin blogg, efter att vi läst den i bokklubben:

 

Bildhuggarens dotter av Tove Jansson 

I Bildhuggarens dotter ger Tove Jansson en inblick i sin egen barndom som var magisk och mystisk mitt i allt det vardagliga. Tove Jansson beskriver det bohemiska konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors där festerna pågår i dagar men också det betydligt lugnare sommarstället ute skärgården.

Underbara Tove. Alltid aktuell och alltid träffsäkra texter. 

Flickorna av Emma Cline

En coming of age berättelse om Evie som blir involverad i Charles Mansons familj på 60-talet. När vi läste den i bokklubben älskade vi den och den fick högst betyg av alla böcker vi läst hittills. LÄS DEN. Lova.

Konsten att vara kvinna av Caitlin Moran 

Det har aldrig varit lättare att vara kvinna. Vi har rösträtt och p-piller och vi har inte blivit brända som häxor sedan 1700-talet. Men det återstår några små frågor ...
Varför måste vi ta bort allt hår på kroppen? Varför är bh:n så obekväm? Och varför frågar alla när man ska skaffa barn?

Gillade boken mycket när jag läste den. Den var väldigt läsvänlig och rolig trots att ämnena den tar upp egentligen är ganska jobbiga. 

Bonjour tristesse av Francoise Sagan

Bonjour tristesse är en sommarlovsberättelse från Rivieran om en sjuttonårig flicka som tillsammans med sin livsnjutande fader drömmer bort den ena solgassande dagen efter den andra. Men när den loja livsstilen hotas av faderns plötsliga förälskelse finns det ingenting som stoppar Céciles raffinerade grymhet.

Denna dagen ett liv av Jens Andersen

En biografi över Astrid Lindgrens liv. Hon är nog en av mina största idoler. En fantastisk kvinna med ett fantastiskt liv. 

Ordination: Vardagsfeminism av Jennie Sjögren

Vardagsfeminism ordineras som bot till alla sjukligt duktiga, till alla er som upptäckt att Sverige har lång väg kvar till att vara ett jämställt land och till alla er som tröttnat på att inte tas på allvar.Kuren innehåller praktiskt jämställdhetsarbete som utförs morgon, middag och kväll för att motverka stress, orättvisor, hjärtesorg och skral kassa.

Jag känner att det här kanske är den bok jag själv har störst behov av att läsa just nu. Vardagsfeminism är något jag själv funderar otroligt mycket på. Jag och min sambo har bott tillsammans i snart fem år och det är fortfarande jag som är duktig och planerar mat och städning och tar på mig för mycket ansvar i stället för att dela på bördan. Tänker hela tiden att jag ska ändra på våra beteendemönster men för mig sitter det i ryggmärgen att vara en duktig flicka. Ska klicka hem boken direkt. 

För jag tänker så här. Ingen kan ensam förändra världen. Och förändring sker inte på en dag. Men en kan i alla fall börja med sig själv och sin omgivning. Säga till när någon blir felaktigt behandlad. Dela på hushållsarbetet med sin partner. Sluta svälja de där smått sexistiska kommentarerna på jobbet. Uppfostra ens barn lika oberoende av kön. Läsa feministisk litteratur. Lära sig. Då förändrar vi världen, ett steg i taget. Varje år blir kvinnodagen förhoppningsvis lite mindre nödvändig. 


 

Malin Öhman
08.03.2017 kl. 14:50

Böcker jag vill läsa 2017

böcker jag vill läsa

2017 vill jag läsa många böcker. Det är mitt mål. Att läsa många. Hittills har jag hunnit med tre, vilket är en mindre än jag tänkt (mitt mål är minst två i månaden) men tänker att jag kommer kompensera någon annan månad så det är okej om jag inte lyckas varje månad. 

Jag har också en ganska lång lista med böcker jag är sugen på och den vill jag förstås dela med mig av här. Den fylls hela tiden på (och ibland glömmer jag också några jag vill läsa), men här är det jag kommer ihåg atm. Hemma har jag dessa böcker jag vill läsa: 

Bildhuggarens dotter av Tove Jansson. Har inte läst så mycket av Tove förutom mumin så i år ska det bli ändring på det. Den här handlar om hennes barndom.

Bliv du hos mig av Sofia Torvalds. En gåva från Schildts och Söderströms som jag längtar efter att få läsa. En bok om att vara mamma här och nu.

Meddelande av Tove Jansson. Ännu en Tove-bok, denna en urval av hennes bästa noveller. 

Naondel av Maria Turtschaninoff. En av förra årets mest omtalade böcker som jag ännu inte tagit tag i. Finlandssvensk fantasy kan väl inte slå fel?

Food pharmacy : En berättelse om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat av Mia Clase och Lina Nertby Aurell. Fick den här av mamma och har hört så mycket gott om den så den åkte upp på min att läsa-lista. 

Sparade bilder50

Och här kommer en hel hög med böcker som jag gärna skulle ha i min bokhylla och sätta tänderna i under året. Både sådana som redan kommit ut och sådana som kommer komma i år. 

Bulevaren och andra texter av Tove Jansson. Ännu en Tove hehe. Denna är en samling av texter med illustrationer som aldrig gets ut i bokform. 

Så här upphör världen av Philip Teir. Den beskrivs som en roman om ett äktenskap vid alltings slut. 

SuomiFinland av Jörn Donner. Efter att hört Jörn i Malou efter tio blev jag så sugen att läsa den här. Mest för att höra hans kritik och för att Jörn är så himla facinerande. 

En annan historia av Lina Thomsgård (red). Den här har jag faktiskt väntade på mig i mailen, tror det här får bli nästa jag läser. ”Det här är ingen historiebok. Det är en bok med berättelser om människor vi bör minnas. Personer att referera till, citera och inspireras av.”

Projekt Panama av Minna Knaus-Galán. Den här vill jag mest läsa ur en journalistisk synvinkel. Den beskrivs som en spännande berättelse om journalisternas metoder, om deras inbördes relationer och dynamik, om deras framsteg och kriser.

En droppe midnatt av Jason Timbuktu Diakté. Jag är ett stort fan av Jason och hans texter är väldigt bra, så tänker att boken också kan vara något. Den handlar om hans familjs resa från slaveriet i USA till folkhemmets Sverige.

Om livets mening av Merete Mazzarella. Har faktiskt inte läst något av Merete tidigare så tänkte att den här skulle vara en perfekt början där hon benar ut livets mening ur sitt perspektiv.

Fördärvaren av Annika Luther. Den här snubblade jag över så sent som idag. Älskar berättelser som utspelar sig i Helsingfors och den här handlar om Irene Zafran som ärver ett hus mitt i stan. Berättelsen handlar om gården och allt som kretsar kring den. 

Läsning för vandrare och andra av Lars Huldén. Fick min första bok av Lars Huldén i julklapp och blev helt förälskad i hans dikter. Den här en hyllning till honom när han fyllde 90 och rymmer en av hans många diktsamlingar. 

Några böcker ni är sugna på att läsa? Och har ni några tips på böcker som jag borde läsa i år? 

Jenna Vierinen
27.02.2017 kl. 19:03

Århundradets bokklubb

Vi gillar böcker och att prata om dem. Här delar vi med oss av sådant som vi läser, vill läsa och har läst. Och allt möjligt annat roligt vi gör eller funderar på. 

Vi publicerar nytt innehåll på torsdagar. 

För boktips, samarbeten och kärleksbrev: 

arhundradetsbokklubb@gmail.com

Följ @århundradetsbokklubb på Instagram för mer bokpepp!