Poesi som vardagsintryck

23.02.2017 kl. 10:00

 

Det här inlägget handlar heller inte direkt om böcker, utan mer om diktuppläsning och poesi i allmänhet. I måndags gick jag nämligen på mitt första Poetry slam och några dagar innan såg jag filmen Paterson som också till stor del har diktande i fokus. Jag har helt enkelt tänkt en hel del på poesi och små vardagsdetaljer på sistone.

På måndagen förlorade jag som sagt min Poetry slam-oskuld i egenskap av åskådare, men vem vet kanske lusten att själv stå på scen kommer i ett senare skede. Det var heller inte frågan om en regelrätt första gång eftersom jag redan ett par veckor sedan gick på ett Open mic-evenemang med fokus på dikter som ordnades i Asbestos Art Space på Backasgatan. I mitt Facebookflöde cirkulerar också en hel massa andra diktevenemang just nu. Absolut inte bara jag som tänker på poesi.

 

Måndagens evenemang ordnades på Tenho och denna gång var det elva personer som delade med sig av sina ord och tankar. Bland dem fanns humoristiska sånguppträdanden och åtminstone tre stycken Paperi T-kopior. Min favorit var ändå ”nihkee akka” vars dikter i stort handlade om hur livet enligt henne skulle se ut ifall hon var en man. Hon kom ända till final och hann således uppträda med tre patriarkatkrossande dikter, men vinnaren blev trots allt en man i svart basker vars dikter innehöll glimtar av småbarnsliv. 

Efter att ha fått en inblick i vad Poetry slam går ut på och vilka grepp som fungerar i en tävlingssituation känner jag mig inspirerad och fylld av en ny uppfattning om poesi. Jag har insett att det jag tycker mest om i diktväg är det mer vardagliga och helst lite samhällskritiska och aktuella. Tidigare har jag uppfattat poesi som högtflytande, svårt och i synnerhet något som jag inte själv kan skriva. Men när jag hört andra modigt läsa upp sina eller uppträda med sina alster, märkte jag att det som fungerar bäst för mig inte behöver vara särskilt märkvärdigt. Tvärtom är vardagliga små berättelser med inbyggda känslor eller kluriga uttryck något som jag verkligen fastnar för och nu söker överallt.

För att knyta ihop det här inlägget med vad Århundradets bokklubb egentligen är till för tipsar jag om diktsamlingen Det här är hjärtat som jag köpte i Stockholm på hösten. Bodil Malmsten kan det här med att skriva om kärlek. Hon gestaltar känslor med skärpa och kommer med språkliga överraskningar som skapar lekfullhet och lätta i allvaret och storheten som gestaltningarna av kärlek och sjukdom ofta genomsyrar.

Vilka andra dikter borde vi läsa? 

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 6 med bokstäver:

Århundradets bokklubb

Vi gillar böcker och att prata om dem. Här delar vi med oss av sådant som vi läser, vill läsa och har läst. Och allt möjligt annat roligt vi gör eller funderar på. 

För boktips, samarbeten och kärleksbrev: 

arhundradetsbokklubb@gmail.com

Följ @århundradetsbokklubb på Instagram för mer bokpepp!